Det kallas stöld

Sena kvällar kallas jag kontainerdykare. På affärernas bakgårdar
fyller de sina kontainrar med mat i trasiga förpackningar, kort
datum, fult skal eller bara sånt som inte sålt bra nog och fått
lämna plats för annat i de ständigt fullpackade hyllorna. Jag tar vad
som ser bra ut i mörkret. Tysk korv åker tillbaka igen men paprika
och citroner ner i ryggsäcken. Bakom ett bageri finner jag bröd,
små frallor och stora limpor. Det finns nästan alltid mer än jag själv
skulle kunna äta. Studenterna i korridoren blir förstås glada när det
finns gratis bröd till frukosten.

Jag vet att det kallas stöld och jag är inte ens fattig. Det är
absolut förbjudet och närmsta affären har sin kontainer bakom lås
och bom och securitasskylt. Mitt försvar? Jag tycker det handlar om
att jämka ut det orättvist stora miljöutrymme vi gjort anspråk på.
Jag tar rätt på den mat som egentligen inte skulle behöva förfaras. Vi
importerar miljöovänligt producerad billig mat som vi sedan inte
tar rätt på utan kastar i et system som skapar andra miljöproblem.
En annan sida, en annan märklig logik i vårt konsumtionssamhälle
är att människor också kan gå hungriga när detta överflöd finns.

Med Mat för rättvisa, eller Food not bombs, och soppkök
en gång i veckan försöker vi uppmärksamma det. Varje lördag
eftermiddag när torghandeln stänger ner frågar vi de större
handlarna och visst - de har några backar med grönsaker och frukt
som inte duger spara. Kålrötter, morötter, fänkål, potatis och lök
gör en bra soppa vi delar ut gratis till alla förbipasserande. Mest är
det stadens hemlösa som räknar med den här måltiden eller bara
en enkel kopp kaffe. Mot slutet av serveringen tar några av dem
gärna med sig av det som fortfarande finns kvar av bröd vi fått från
bagerier (fast många hellre slänger än ger botr). När vi disktat upp
kantinerna och kosorna finns det ändå kvar oanvända grönsaker
och frukt. Det är förstås tacksam löning för en dags arbete och det
är långt ifrån dålig mat, bara osäljbar.

Vi uppmanas alla vara goda konsumenter och givetvis handla
miljövänligt. Samtidigt pumpas vi med uppmaningar att handla
mera, för oss själva och för samhället. Men i det här överflödet
undrar jag om också jag måste handla? När du känner dig lite fattig
och därtill frustrerad över de externa/billiga ovänliga köpcentrena
och skulle vilja skrika åt alla som handlar alldeles för mycket "för
det är ju så billigt" - shoppa loss i närmsta kontainer!

Karin Zackari
Karin Zackari är fältbiolog sen många år. Hennes kontainrar står i Lund.
<<